Ung ledarskola- en mötesplats för teckenspråkiga barn och ungdomar
SKUR 2012-2015
Inledning
Projektet Ung ledarskola- En mötesplats för teckenspråkiga barn och ungdomar, inleddes av SKUR den 1 juni 2012 med beviljat projektmedel från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor), Region Skånes projektbidrag samt medel från Radiohjälpen. SKUR:s medlemmar hade uttryckt önskemål om en mötesplats på permanent basis utöver de tillfälliga aktiviteter som SKUR normalt anordnade.
Det fanns två syften med projektet, dels att erbjuda en plats att vara för barn och ungdomar i Skåne där kommunikationsspråket primärt var på teckenspråk och där det fanns teckenspråkskunnig personal.
Det andra var fokus på föreningsliv och ideellt arbete, där vi ville främja och stärka döva och hörselskadade barn och ungdomars intresse för detta område. Grundidén var att barnen och ungdomarna skulle bli mer engagerade och genom detta utveckla sitt självförtroende, självkänsla och identitet. För att uppnå våra mål ville vi genom projektet erbjuda inspirerade föreläsningar och workshops där våra deltagare fick möjlighet att skaffa ny kunskap.
SKUR vill i denna rapport ge er en inblick i vad Ung ledarskola-projektet har inneburit dessa tre år och hur vi arbetat med projektet. Avslutningsvis kommer en utvärdering av projektet och hur vi i SKUR vill arbeta med dessa frågor framöver.
SKUR Skånes Dövas Ungdomsråd
Projektrapport
"Ung ledarskola - En mötesplats för teckenspråkiga barn och ungdomar"
År 1
Projektet "Ung ledarskola - En mötesplats för teckenspråkiga barn och ungdomar" inleddes den 1 juni med beviljat projektmedel från Ungdomsstyrelsen och Region Skånes projektbidrag samt med fondmedel från Radiohjälpen. Projektets första år pågick fram till den 31 maj. Vi hade inledningsvis två styrgruppsmöten där vi hade en representant från Skånes Dövas Länsförbund, en representant från Skånes Dövas Ungdomsråd, en representant från Döviana som är projektadministratör och projektledaren, som vid tiden var Petra Örlegård.
Under sommaren 2012 var vi på jakt efter en lokal som passade till projektändamålet. Först i september hittade vi en passande lokal med ett bra läge och den 1 oktober flyttade vi in. Lokalen låg på Gråbrödersgatan 6, ett stenkast från Malmös Centralstation. Den 8 oktober hade vi öppet hus och sedan invigdes lokalen med ett fullspäckat program under höstlovet 2012. Detta blev väldigt lyckat. Under höstlovet hade vi olika workshops. En i animation, en om WFDYS (World Federation of the Deaf, Youth Section) och deras arbete samt en föreläsning om döva i Sydafrika. Mycket lyckat!
Vi anställde två ungdomsledare vars arbetsuppgifter var att planera olika turneringar, aktiviteter och ser till att ungdomarna trivdes. De fungerade också som mentorer till ungdomarna för att få dem att själva ta initiativ till idéer eller aktiviteter de ville ordna. Vi erbjöd även läxhjälp. Projektledaren ansvarade för att ordna workshops, söka pengar till verksamheten och se till att budgeten hölls.
Vi hade efter höstlovet öppet två kvällar i veckan mellan kl. 15 - 20.00 . I genomsnitt hade vi 10 ungdomar varje kväll som besökte vår lokal. Vi röstade fram ett namn till mötesplatsen och den döptes till TUFFIS.
Vi sökte även under hösten flera olika fonder för att få mera stöd. Vi fick första året beviljat stöd från ett antal fonder och dessa pengar användes på olika sätt för att finansiera projektet. Vi startade även upp ett litet café i lokalen där alla intäkter gick till verksamheten.
År 1 blev den stora utmaningen att nå målgruppen 18-30 och locka dem till mötesplatsen. Dåvarande projektledare tog kontakt med flera aktörer, folkhögskolor, gymnasieskolor med teckenspråksundervisning, intresseorganisationer och andra. Projektledaren arbetade mycket med uppsökande verksamhet och informationsbesök för att sprida informationen om projektet och få fler idéer från olika åldersgrupper om vilka aktiviteter och annat som passade dem.
Vi inledde en verksamhet för 18-30 år med information till Anpassa, Mogårds folkhögskola i Åkarp och SFI teckenspråk för invandrare på Hadar. Deltagare från Anpassa och SFI teckenspråk kom på besök till mötesplatsen den 18 januari. Samma kväll hade vi en föreläsning om RFSL Regnbågen av Alba Luz Wäälma. Under den dagen deltog totalt 30 personer i projektets aktivitet. Den 1 februari ordnade projektet en resa för åldersgruppen 18-30 till Absalon, en ungdomsklubb i Köpenhamn. 10 personer deltog i denna aktivitet.
Projektledaren var i kontakt med olika beslutsfattare i Region Skåne och Malmö Stad. Projektledaren inledde även dialog med ABF Malmö om att ordna kurser och studiecirklar i styrelsekunskap, vilket planerades att göra under början av projektår 2.
Information skedde genom nyhetsbrev i e-post, genom personliga kontakter, genom projektets sida på Facebook, genom mötesplatsens nya grupp på Facebook, på projektets blogg (www.ungledarskola.blogspot.com) och genom Skånes Dövas Ungdomsråds egen blogg, www.skurskur.blogspot.com.
Projekt år 1 avslutades med förhoppningar om att satsa mer på informationsfilmer på teckenspråk och informationsbroschyrer. Ungdomsledarna kontaktade en ungdomsklubb för döva i Köpenhamn, Absalon, för att se om det fanns möjlighet att inleda ett samarbete. Vi ansökte för ytterligare ett projektår och fick godkänt av MUCF.
År 2
Tidigt under sommaren beslutade vi i styrelsen att det skulle ske en personalförändring och ny struktur inför projektets år 2. Så vi avslutade de tre tidigare anställdas anställningar och under sommaren utannonserade vi nya tjänster. I slutet av augusti genomförde vi flera intervjuer och det slutade med att vi anställde en ny projektledare och två nya ungdomsledare.
Projekt år 2 började med tre träffar per vecka under hösten. Under loven hade vi öppet fem dagar i veckan. Flera workshops och föreläsningar genomfördes. Bland annat bjöd vi in Lars Munck som är en storyboardtecknare, han berättade om sin karriär och lät deltagarna gå genom historieberättandets grunder. En av våra ungdomsledare föreläste om träning, hur man äter rätt och vad som påverkar träningen. Några kvällar tog en av våra anställda med sina tre hundar och lät våra deltagare kela och pyssla med dem. Samtidigt berättade vår anställde om hur det är att ha hund.
Under året satsade vi mer på att ungdomarna skulle bli mer engagerade i verksamheten och beslutande. Till exempel, beslutades det om att fredag var bakkväll, där fick barn och ungdomarna själva bestämma vad de ville baka. Därefter fick de planera inköp och handling av varor till bakningen. Vi bjöd våra deltagare på olika roliga aktiviteter såsom, go-kart, laserdome och Utmaningarnas hus. Vi genomförde även flera 10-kamper under året och uppmuntrade ungdomarna till att ta initiativ att leda lekarna själva.
Vi hade också några träffar för 18-30 år, som även det året blev den målgrupp som var svårast att nå. Vi genomförde bowling, go-kart och hade flera träffar på vår ungdomsgård Tuffis.
Ett par gånger ordnade vi aktiviteter för alla åldrar (6-30 år) så de yngre deltagarna fick möjlighet att träffa de äldre.
Vi fick nya kontaktnätverk däribland Radio Mundo och Mo Gård folkhögskola samt ett samarbete med Kastelvejskolan i Danmark. Detta är något som vi kommer använda en del till projektår 3.
En av ungdomsledarna för år 2 var hörande, han blev en bra förebild och använde mycket teckenspråk som ledde till att ungdomarna själva blev tvungna att använda teckenspråk (vissa ungdomar kunde prata ganska bra). Vår första prioritet från början var att på mötesplatsen skulle teckenspråk användas som kommunikation. Detta ledde till en del ungdomar som inte använt teckenspråket så mycket utvecklades i detta.
År 3
Under sommaren inför år tre rekryterade vi en ny projektledare och nya ungdomsledare.
Precis som de andra åren ordnade vi först aktiviteter tre gånger i veckan men eftersom ungdomarna hade andra aktiviteter så ändrade vi tiderna det sista halvåret till aktiviteter två gånger i veckan.
Eftersom de som arbetat tidigare med projektet inte ansökt om några fondmedel var det en tråkig situation som den nya projektledaren fick utgå från. Det var mycket som var ouppklarat och SKUR hade flera nya styrelsemedlemmar vilket innebar att det var rörigt för alla parter i början. Projektledaren kontaktade tidigt Malmö fritidsförvaltning och styrelsen så att de kunde ansöka om en högre nivå hos fritidsförvaltningen, vilket skulle innebära ökat bidrag och möjlighet för verksamheten att fortsätta efter projektet slut. Styrelsen drog igång detta och i oktober fick vi glädjande besked att vi blivit registrerade i nivå tre. Tyvärr blev vi i slutet på projektet nedgraderade till nivå ett igen eftersom vi inte har tillräckligt många medlemmar från Malmö i SKUR då det finns ett minimumkrav gällande detta.
Början på projekt år 3 fanns det som nämnt endast MUCF pengar till projektet. Men med bra humör och engagerade ungdomar blev aktiviteterna meningsfulla och roliga trots en prekär ekonomisk situation. Ungdomsledarna var mycket kreativa och anordnade mycket gratisaktiviteter för ungdomarna.
År 3 låg fokus på att etablera projektet och säkra dess fortsättning efter MUCF avslutade finansiering. Detta arbete gjorde projektledaren bland annat genom att kontakta olika politiker, dövorganisationer i Skåne samt försöka hitta ett samarbete med Östervångskolan, Stenkula skolan och Silviaskolan. Ungdomsledarna besökte Östervångskolan och Stenkulaskolan för att berätta om verksamheten. Detta ledde tyvärr inte till att fler deltagare kom utan projektet har under sina tre år haft samma återkommande besökare. Vad detta beror på går inte att förklara men projektledaren och ungdomsledarna under alla tre år har på olika sätt varit aktiva för att locka fler.
Vi fick under höstterminen medial uppmärksamhet i Sydsvenska Dagbladet vilket var roligt, och genom detta fick vi en förfrågan om en skolklass som ville ha ett samarbete kring deras projektarbete som berörde dövas situation idag. En av våra ungdomsledare följde upp deras samarbete och var med på en föreläsning som de höll senare på vårterminen.
Under december och januari månad blev vi beviljade medel från tre fonder vilket var en lättnad. Dessa resulterade i ett uppskattat besök på Vallåsen skidanläggning, flera aktiviteter som Ung ledarskola stod för och avslutningsvis en helg på Boda Borg i Karlskrona.
Statistik på antal besökare som deltagit i olika aktiviteter under projektet
I snitt har vi haft 10-15 barn och ungdomar mellan 8-15 år som har besökt projektets olika aktiviteter under tre år. Varje aktivitet har haft 5-10 deltagare. Som mest har det varit 17 deltagare under en enda aktivitet. Varje aktivitet har haft två ledare som är över 18 år gamla.
För åldersgruppen 18-30 har vi haft 35 deltagare under en informationskväll och när projektet ordnade en resa till Danmark den 1 februari var det 10 ungdomar mellan 18-30 som deltog.
Allt som allt är det ungefär 300 personer som blivit exponerade till detta projekt genom information, blogg, sociala medier, e-post, informationsträffar, besök till olika organisationer och genom kontakter med t.ex. föräldrar och skolor.
Utvärdering av projektet
Det som vi lyckats bäst med är stimulera ungdomarna att anstränga sig för att hjälpa till med planering inför vissa aktiviteter, samt att de har haft någonstans att träffas och umgås vilket idag fortfarande saknas i Skåne för döva ungdomar.
Deltagarna själva och deras föräldrar har tyckt att projektet och ungdomsgården Tuffis har varit viktig för barnen. Detta är något som SKUR kommer arbeta vidare med och hoppas framöver att kunna erbjuda ett antal aktiviteter om året för ungdomarna.
Ungdomarna har även tyckt att det är skönt att kunna komma till en plats efter skolan där de kan använda sitt eget modersmål och delta i olika aktiviteter. De behöver inte känna sig uttråkade hemma.
Det som varit minst framgångsrikt inom projektet är att vi inte lyckats engagera 18-20 år vilket ledde till att inte många aktiviteter för denna målgrupp genomfördes inom projektet. De är också viktiga, även om en del personer i denna åldersgrupp har uttryckt önskan om en viss aktivitet så har de tyvärr inte dykt upp när vi har organiserat detta. Vi har ibland märkt av en viss avsaknad av intresse från ungdomarna beroende på vilken aktivitet som står på schemat.
SKUR kommer arbeta vidare med denna viktiga fråga och vi hoppas att vårt projekt visar ansvariga politiker att det finns ett behov. Nu när projektet är avslutat är det mycket viktigt att vi gemensamt kommer fram till lösningar där teckenspråket premieras och vårdas för den yngre generationen teckenspråkiga.
